En vanlig måndagskväll från livet längs Ljungandalsvägen…

Nu är det inte långt kvar tills att de sista äppelblommorna faller av kvist.
Dessa otroliga träd! Vackra, rogivande och surrande av humlor.
Min far bor i Stockholm, vi brukar säga att Sthlm ligger ca två veckor före oss med tanke på när blommorna slår ut och första gräset behöver klippas etc. Min syster i Malmö hon har nästan en hel månads försprång och sänder bilder på halvmogna smultron och egen sparris från kolonilotten, redan nu. Men vi tar det lugnt här i Medelpad och har fortfarande några dagar kvar att njuta av våra vackra blomsterträd.

Vi har just köpt en gård längs Ljungandalsvägen, jag och min sambo, och på tomten finns inte mindre än 9 äppelträd som bildar en egen liten klunga. Heeelt magiskt! Jag tar mig loss från renoveringarna då och då bara för att strosa runt bland träden och grenarna en stund och lyssna på alla glada, studsande humlor som inte är allt för lätta att hinna fånga på bild, men jag lyckades tillslut, haha!

Utöver arbete, blommor och renoveringstankarna idag så fylldes kvällen av närmare 100 bybor som kom på vår förening ”Kraftsamling Fränstas” informationsmöte om fiberutbyggnaden i vår byggd. Klart vi måste hänga med i utvecklingen! …Så vi fikade av Ålsta folkhögskolas otroligt goda hembakade kakaor, frågade ut våra föreläsare om fiber i glesbygden och funderade framtid tillsammans! Det här kommer att bli såå bra för bygden 🙂

På bilden ovan, som togs i helgen, så ser ni vår grymma fiberutbyggnads-projektledare Emilia som är i full fart med att affischera inför kvällens möte. På den andra bilden finns föreningens ordförande Lennart och hans otroligt fina gamla bil med dörrar som till och med öppnas åt ”fel” håll. Han skulle precis till att åka hem från mötet i kväll när jag fick syn på hans bil och blev så imponerad över hur fin den är och hur väl han har tagit hand om den. Så självklart måste en bild även på Lennart och hans lilla pärla få vara med i min lilla måndagssammanfattning. Och inte nog med det, innan Lennart begav sig iväg hemåt igen genom byn, så plockade han till och med fram en liten flagga som han satte fast vid huven. Bara för att vara lite extra fin på vägen hem, längs Ljungandalsvägen…!

Visst låter det underbart?
Livet här ÄR underbart! 🙂